Hiroshima, Nagasaki, Eskilstuna

jag kan inte må piss dem här sista veckorna i skolan det har jag inte råd med. ibland undrar jag vart jag ska ta vägen när jag blir äldre. det sägs att den här tiden är den bästa tiden i ditt liv hur fan kan det bli sämre? den bästa tiden i mitt liv var jag när var nio år en sprallig tjej som alltid på något sätt kunde vände saker och ting till det positiva fast det var ganska pissigt runt omkring mig. är jag redan bitter? hur komemr det bli sen när jag är inlåst i köket med tre ungar och förmodlingen frånskild. stressad och utbränd heja framtiden jag längtar så!

ibland funderar jag på att bli troende igen och finna ro i form spirituell vägledning något som går bortom mitt jag-tänkande och börja tänka på världen som något högre en kollektiv välbefinnande som inte bara innebär mig själv och mina egna framgångar.