Hiroshima, Nagasaki, Eskilstuna

jag har en sjukt besatthet av att bli ihågkommen. det har jag haft sen jag var i tonåren och jag tror att jag har misslyckat med det. börja känna mig tjock..känner att mina bröst nuddar min mage när jag sitter ner. jag har inte sjukt stora bröst heller små rättare sagt. vilket upppiggande jävla inlägg! självhat kallas det. har inte heller ryckt bort den känslan, den har funnits där sen jag var tolv. desto äldre man blir desto lugnare blir man men desperationen kvarstår fast den synts inte lika mycket. behövet av att uttrycka sig så hastigt som under tonåren existerar inte. spontanitet var boven i allt, man gjorde dumma saker men längtan att vara spontant sitter fortfarande inrottat. allt var så enkelt efter studenten tänkte man men ack så fel man hade, inte hade jag vetat att jag skulle vara så jävla feg vid 19 årsåldern.


jag har bytt blogdesign också, fan vad bra jag är. vill fortfarande ändra headern. vill byta ut den mot en glittrande katt bild som jag hitta på en random sida. men jag tycker att min nuvarande header är ganska fiffig. hiroshima,nagasaki, eskilstuna, snodde texten från en totalitär låt.